OM KULTUR-KVARTERET HALLARNA

Det mullrar om bastrummor och distade gitarrer. Fingrarna börjar klia. Du vill själv och du är hjärtligt välkommen att bli en del av det som händer. Skapa själv eller upplev. Våra Hallar står öppna för dig. Mindre snack och mer verkstad. Gör din grej.

Landa, ta plats och utforska

Gör din grej i Kulturkvarteret Hallarna

Du släntrar in i kvarteret en fredagseftermiddag. Snygg och lite spak efter en knegvecka. På Dynamo förbereds kvällens konsert, samtidigt som en fotoutställning pågår. Teater Bråddgatan 34 riggar för ett dansuppträdande och Östgötateaterns personal börjar dra sig ned till stora teatern för helgens föreställningar. På Grammofon fyller det på inför kvällens inspelningar, och i replokalerna har banden redan stängt in sig.

Det mullrar om bastrummor och distade gitarrer. Fingrarna börjar klia. Du vill själv och du är hjärtligt välkommen att bli en del av det som händer. Skapa själv eller upplev. Våra Hallar står öppna för dig. Mindre snack och mer verkstad. Gör din grej.

1 Teater Bråddgatan 34
2 Kvartersteatern 3:e kammaren
3 Dynamo och Trottoarbaren
4 Norrköpings synagoga
5 Östgötateatern
6 Kulturhuset
7 Gramtone
8 Källarverkstan
9 Företagsateljéerna
Vi får vara lite kaxiga

Vi är Best Practice i kreativa sektorn

VI VILL SKAPA KULTUR MED LÅNGSIKTIG STABILITET & EGEN AUTONOMI

I hela Europa söker företrädare för kulturella och kreativa verksamheter efter exempel på goda förebilder angående drift och ansvar. Kulturen har lite pengar, den är ofta bidragsberoende och utsatt för korta projekt. När pengarna tar slut, tar verksamheten slut.

Här vill Hallarna utgöra ett alternativ som fungerar bättre, med långsiktig stabilitet och egen autonomi.

Kvitto på våra försök får vi av de studiebesök som dyker upp här – både från Sverige och Europa – för att höra hur vi åstadkommer allt detta med så liten budget, så liten personal och så hög utväxling.

VÅRT UPPLÄGG

Vårt upplägg som en självständig ideell förening, med många ben att stå på, ger oss handlingsutrymme. Dessutom har vi en noga avvägd budget som delar intäkter mellan kommunalt stöd och egna inkomster.

Vi vill också vara ett exempel på hur kulturverksamhet kan tjäna egna pengar. Företagsateljéerna är ett toppenbra exempel på kulturverksamhet som är helt fri från bidrag, och lever på sin egen styrka.

Hallarna kan vara en inspiration till andra, för hur ett kreativt område kan drivas, både i Sverige och internationellt.

KREATÖRER & SAMARBETEN

Ett bra samarbete med kommun och näringsliv är förstås avgörande. Vi samtalar tätt med dessa, och trimmar ständigt verksamheten för att fungera i samhället. Naturligtvis krävs en lyhörd fastighetsägare, intresserade politiker och tjänstemän som begriper vår verksamhet. I Norrköping har vi just sådana pusselbitar. Men huvudansvaret har vi själva.

Och det är viktigaste parametern. Många kreatörer som skapar fantastiska saker, häftiga, flexibla lokaler och en liten välfungerande personalstyrka är våra bästa verktyg för att lyckas.

Vår vision

En plats där invånarnas egen kraft får plats

Ruffigt, urbant och kreativt. Vi vill skapa ett kulturkvarter som sticker ut. En plats där invånarnas egen kraft får plats. En plats som besökare kan skriva hem om. Här samlas all form av kultur för alla åldrar. Det får spreta, det får vara högt och lågt, spetsigt och brett. Varje dag ska det hända saker. Det är ett stadscentrum och vi har många unga utövare. Så graffiti och gatukonst är en faktor. Barnkulturen också. Fler aktörer ska hit, och bland många andra ska här byggas galleri och ett musikkluster.

Treåringens allra första kulturupplevelse sker här. När hon blivit tio år börjar hon teaterkurs hos oss. Vid sexton vill hon prova vingarna och sätta upp sin första konsert, och det gör hon också i Hallarna. Vid 20 är hon fullfjädrad arrangör och startar sin egen kulturförening. Hallarna blir förstås basen. Vid 27 har hon så mycket erfarenhet att hon startar sitt företag och kan leva på sin kreativitet, i Företagsateljéerna. Alla dessa livsspår ska vi kunna hjälpa till med. På så vis blir vi en viktig resurs för människorna och staden.

När detta är genomfört, då ska vi börja titta ännu längre. Tiden får utvisa var vi hamnar. Och du är förstås inbjuden att forma kvarteret med dina idéer.

DåNu
Vår historia

En plats med gedigen historia

1872 startades ett bolag för att idka bomulls-, linne-, och ylleväveri i Norrköping. En djup depression sex år senare drev företaget i konkurs, men fastigheter och mark inropades på auktion av ett nybildat bolag, Väfveriaktiebolaget Hallen.

Läs mer nedan:

Inte heller det blev särskilt långlivat, utan trädde i likvidation 1894 efter kroniska ekonomiska problem. Den otursförföljda fabriken gick för tredje gången över i nya händer, vilket ledde till betydligt större framgång.

Två köpmän från stan slog sig samman med en tysk teknikexpert och startade D. Brücks Fabriks Aktiebolag. De byggde ett nytt fabrikshus, med en borg-liknande fasad ut mot Kungsgatan. Brück ville ha en vacker slottskänsla över sitt kvarter, vilket stadsarkitekten Karl Flodin ritade fram. De skaffade moderna maskiner och kom på kort tid igång med omfattande tillverkning av olika slags ylletyger. Fabriken blev snabbt Norrköpings största ylleproducent, under namnet Brücks Fabriker AB. De prickade också in den högkonjunktur som rådde under 1890-talet då ylleindustrin gjorde sitt definitiva genombrott.

Placeringen relativt långt från Motala Ström föranledde en vattenledning från strömkröken vid Refvens grund upp till fabriken, för ångmaskinernas skull. I källaren finns också den gamla vattenpumpen kvar. Enligt ett gammalt kommunfullmäktigebeslut, så ska maskinen få göras till skulptur i Strömsparken. Den är dock inte flyttbar med mindre än att man river huset. Byggnaderna anses idag vara ytterst värdefulla representanter för förra sekelskiftets industriarkitektur.

Området på norr var annars ett kulturområde, med stadsteater, fina butiker och konditorier. Både Slottsgatan och Bråddgatan, som går parallellt utmed kvarteret, hyste viktiga inträttningar för stadens invånare. Här uppe på norr var också arbetarrörelsen, frikyrkorna och nykterhetsrörelsen starka.

Verksamheten expanderade och 1906 köpte företaget upp större delen av Bergsbro Aktiebolag. Ytterligare några år senare, 1913, hade insikterna om stordriftens fördelar gjort att de fyra stora yllefabrikerna i stan, Brücks, Bergsbro och Wahrens bolag gick samman till YFA, den stora koncernen av ylletillverkare i stan, som senare övertogs av Holmens bruk. Företaget utvecklade sig snabbt till en av landets största och modernaste ylleindustrier.

1970 tvingades dock alltihop stänga ned under textilkrisen då över 900 fabriksarbetare i Norrköping blev arbetslösa. Kommunen köpte hela kvarteret och hyrde ut ytorna till olika verksamheter. Här startade bland annat markisfabrik och tandborsttillverkning.

Området var fortsatt en viktig del av stadens själ. På legendariska Café Broadway satt Eldkvarn och petade ihop sina första låtar. Idag finns en plakett tvärs över trottoaren från Teater Bråddgatan 34 som minner om detta. Under 1970- och 80-talen revs mycket av bebyggelsen i området, men i Brücks kvarter fick det mesta stå kvar. Norrköpings auktionskammare huserade i kvarteret till slutet av 1980-talet.

1992 invigdes så Kulturkammaren i samma byggnad, med anpassade ytor för musik och teaterverksamhet. 2009 flyttade även Norrköpings Kulturhus in. 2011 Grammofon. 2014 startade Företagsateljéerna.

 

Moa Martinson har för övrigt gestaltat Brücks Fabriker i sin bok Mor gifter sig.

Vår historia

Arkeologi

Arkeologiskt är den här delen av Norrköping så gott som outforskad mark. Gatudragningen var lite annorlunda innan 1800-talet, och kvarteret låg precis i utkanten av det stormaktstida Norrköping. En mindre undersökning gjordes 2006, och då hittades rester av en husgrund med brandrester, vilka daterats till omkring 1640. Troligen förstördes byggnaden i en brand relativt kort efter att den byggts. Lite keramik och glas hittades. Mindre rester av odlingslager har också hittats precis norr om kvarteret, under Slottsgatan.

Länkar till arkeologisk information:

I kvarteret

Norrköpings Synagoga

Norrköpings synagoga ligger också i kvarteret. 1782 utfärdades det så kallade judereglementet, som innebar att till Sverige inflyttade judar bara fick bosätta sig i de tre största städerna Stockholm, Göteborg och Norrköping.

Carl Ståhl ritade byggnaden, som färdigstäldles 1858, långt innan industrin i kvarteret. Den är byggnadsminnesmärkt och i en nyklassicistisk stil. Församlingen är mycket liten idag, så någon regelbunden verksamhet förekommer inte. Men interiören är mycket vacker.

Vi samarbetar med följande företag

Våra samarbetspartners

Kultur- och Fritidskontoret i Norrköping

Kultur- och Fritidskontoret stöttar hela verksamheten

Hyresbostäder

Samarbetar omkring marknadsföring och erbjuder sina hyresgäster att gå 2 för 1 på teatern m.m.

Boverket

Bistår med finansiering av ombyggnationer
av gården och scener, under 2015 byggnation av en teaterentré för Kvartersteatern

Norrköpings Konstmuseum

Norrköpings konstmuseum samarbetar omkring de större konstprojekten i kvarteret, såsom Bollop och Jan Stenmarks bildvägg.

Regionförbundet Östsam

Inledde ett samarbete genom EU-projektet 3C4Incubators, vilket bland annat fortsatt leva i boken Lyckas som kreativ företagare, en handbok som ges ut och används inom startupkurser m.m.

Norrköpings Science Park

Norrköping Science Park samverkar kring främjandet av kulturella och kreativa näringarna, Maker Space och företagsutbildningen Make it. Dessutom har vi en gemensam cofficelösning.

Norrköpings Stadsbibliotek

Norrköpings stadsbibliotek samarbetar med mikrobiblioteket för förbjudna böcker.

Permanent utställning

Kvarterets historia sitter i väggarna

För att koppla kvarterets besökare till historien, har vi en permanentutställning med bilder som speglar de gamla verksamheterna. Utplacerade i trapphus, hallar och på gården kan du leta runt och se hur kvarterets historia faktiskt ser ut.

Senaste nytt
Följ oss på Instagram
Följ oss på Facebook